tisdag, maj 23, 2006

Anti-bus

Häromveckan stod jag i kön på stadens lokala snabbmatsställe för att köpa en kyckling-sub med currygegga. Stod och beundrade en flicka i tonåren som stod framåtlutad vid mackdisken. Hon var så söt. Kolsvart färgat hår, kritvit sammetshy, svart t-shirt som lämnade 10 cm bar midja, liten gullig päronrumpa. hon pekar på en macka och visar två underarmar rispade, ärrade, sårskorpiga. Rispor, metodiskt tillverkade på tvären, inte längden. Inte 10 inte 20 kanske 100. Mitt liv är en skyddad verkstad och jag fattar noll. Vad hon än vill uppnå så stod jag bak henne, omskakad och (upp)rörd.

Bus

Ju äldre jag blir desto mer fåfäng blir jag. Mystiskt, hela jag ett renoveringsobjekt. Raka sig, plocka och färga ögonbryn, slinga håret är bara ett axplock. Och nu brun utan sol. Förra sommaren blev det bus på benen. Nu testade jag HELA kroppen. Resultat, rätt ok. Sunkig lukt och lite a lá brun-och vitfläckig ko. Men jag ska träna. På semestern kan jag från dag ett ligga elegant nougatfärgad under ett parasoll och läsa Marian Keyes senaste på engelska (nöje förenat med nytta).

Utseendefixeringen har förflyttat en matgräns också. Testade idag dietdryck jordgubb i engångtetra som dagens lunch (enligt i förpakckningen ska 4 tetror täcka dagsbehovet). Lunchen gick på 1 minut. Fem timmar senare hackade jag charlottenlök, FALUKORV (som dietister säger till kolestorolstinna nyblivna 60-åringar 1 skiva falukorv= 7 skivor fläskkotlett) och blandade med matlagningsgrädde( en matlagningsgrädde är säkert 10 liter mjölk), dijonsenap, tomatpuré, röd pesto (måste få slut på den förbannade burken) och kalvfond. Rivna morötter, ris och lättöl till det. Efterrätt hallongrotta och kaffe.

Korv Stroganoff vs dietdryck jordgubb 1-0.

söndag, maj 21, 2006

Eurovision

Ägnat ett icke oansenligt antal timmar av min fritid till att kolla på melodifestivalen denna vecka. Tänkte knoppa in redan vid 9-tiden i torsdags, men la mig i soffan framför TVn, och sedan var det kört. Ett erkännande, en hemlighet, något lätt skamligt på den tiden det begav sig. Jag har melodifestivalen 1982 inspelad på kasettband. Kloden drejer hette Danmarks bidrag. Från typ 77 till 91 missade jag garanterat inte en melodifestival. Har aldrig lyckats tippa rätt vinnare och Aldrig gillat vinnarna något speciellt heller. Den italienska låten Insieme från-90 var min favorit dock. Finlands vinnare igår följer linjen med Herreys -84, Rock me baby Jugoslavien -89. Fån-låt-traditionen. Den som det är helt omöjligt att förhandstippa. Jag älskar den här saggiga festivalen! Det här att man ska insupa massa meningslösa fakta om deltagarna, de pålästa kommentatorerna, kläderna. Synd bara att gamla Väst inte bryr sig. Italien kom tillbaka!

Nu ska jag börja experimentera med brun utan sol inför SEMESTERN.

lördag, maj 06, 2006

Maria Vinka



Jag är Ikea-nisse. Sedan en tid är jag överförtjust i Maria Vinka-designade prylar. Senaste inköpet, ett diamanttyg i lin. 50-tal. Älskar hennes tyger.

Senaste Ikea-maten var inte pjåkig heller. Tortellini med ost och rivna morötter i sötsur-aktig sås. Till det lingondricka med en skvätt citrus-läsk. Kanske smakade det extra gott då det var nästan folktomt i restaurangen.

måndag, maj 01, 2006

Populär

Här kommer det. PS! populärpsykologi & medicin nr 3 2006, "Tidningen för din personliga utveckling. Ja, jag var bara tvungen att prova.
Rubrikerna lockade bl a med "Hitta dina bästa sidor", "Kärleksbevisen som gör din relation ÄNNU bättre", "DIN MAN KAN SJÄLV! Släpp kontrollen och slappna av" "Är du fast i trotsåldern? Så kommer du loss!" (Den sista rubriken kändes lite relaterat till mig...). Tja vad hade jag väntat mig...Samma tjafs som finns i varenda veckotidning, dagstidning, dr Phil. Har man bara kommit i kontakt med något av ovanstående så är man fullärd i populärpsykologins domäner. Och det är grunt, jättegrunt. Och ibland dumt, jättedumt. "När sex gör ont..." en artikel om sk vestibulit står det under rubriken "Teorierna är många - men svaren få", det mest fåniga i hela tidningen, någon borde rodna "En del läkare sträcker sig så långt att de kan se direkt vilka patienter som lider av vestibulit. Det är de snygga, smala karriärkvinnorna." Vilken kvacksalvare har de fått att brista ut i denna fördomsfulla fånighet. Är det ett sätt att få oss fula jävlar att känna oss bättre "he he snygga är de men få till det..". Kunde de ha stått att "Det är de tjocka fula förtidspensionärerna"?

Undan och väck med populärpsykologin, den får bre ut sig alldeles för mycket.

Fram för lite populärhistoria! Ligger inte riktigt i takt med tiden, utan har precis läst Peter Englund, "Tystnadens historia och andra essäer". Kanske har han en del av "det är de snygga smala..." i sina sammanfattningar av fenomen, men så upplyftande, fjäderlätt. Lite själslig porr sådär. Att tjuren Ferdinand har funnits! Och hur det gick för honom..

Mat och dricka

I helgen

Morotskaka, kom över ett smaskigt recept för 7 år sedan som jag slaviskt håller fast vid.
Billigt rosévin som jag är barnsligt förtjust i. Förmodligen för att jag en gång för länge sedan befann mig i södra Frankrike och där drack det billigaste, billigaste, billigaste vita grumliga vin i plastdunk som smakade......Det billigaste billigaste rosévinet på dunk smakade 100 ggr bättre. De sitter i minnesbanken. Nostalgi.
Till det där snålevinet färsk sparris med smör, lufttorkad skinka, feta, grön bandspagetti. Gottis.