Morgonritualer

Lars Norén berättar i senaste numret av tidningen Vi om hur det känns att vakna på morgonen. Det tar honom två timmar med cigg och kaffe och overksamhet att överhuvudtaget börja aktivera sig. Allt känns meningslöst. Till slut får han en plötslig impuls att bli verksam. Kunde inte sagt det bättre själv.

Själv härleder jag mina sega morgnar till mitt låga blodtryck. Har 100 genom något, vilket är lågt. Stiger jag upp för snabbt ur sängen så flimrar det för ögonen. Det känns som om blodet inte hinner rusa upp i huvudet och jag skulle kunna falla medvetslös ner i sängen igen. Jag behöver en halvtimmes läsning i sängen och en tallrik fil för att bli människa.

Tack Norén för att du gett morgontröttheten ett ansikte....