Hovdala slott

Italiensk lampa från 1910-talet.

Handmålade franska papperstapeter från början av 1800-talet.

Lägg märke till den patetiska verandan från 1800-talet. Slottets robusta karaktär från 1600-talet gifter sig inte riktigt med en sirlig träveranda. Men så var modet.

Orangeriet från 1700-talet är desto sötare. En Ehrenborgare ville från början bygga åttakantigt bibliotek i en skogsglänta (modernt att vara litterär...). Han hann aldrig fullölja och efterföljarna ville hellre ha ett växthus.

Daggkåpa är min nya kärlek. Kärleken känns ännu starkare då mördarsnigeln ska vilja undvika denna växt (random googling på det).

Den soligaste och varmaste fredagen på det här året for jag och kidsen till Hovdala strax utanför Hässleholm. Första gången. Hovdala har liksom vuxit fram som begrepp under de senaste 20 åren, vilket gör det rätt nytt som "turistmål". Den har legat i törnrosasömn. Slottet ligger vackert omgivet av vida fält där det går ulliga får och betar. Vi började med lunchbuffén. gick över till museishoppen och kom ut med en påse med lokala produkter och en tunnare plånbok. Därefter exklusiv rundvandring i den Ehrenborgska våningen. Exklusiv eftersom det var vi tre som guidades. Ingen annan sugen denna varma dag. Historia presenterad från 1600-talet med snapphanar, danskar, fideikomiss etc till herrskap och tjänstefolk. Hur posten funkade, när Finjasjön sänktes. De sista Ehrenborgarna på slottet, militären.

Fullmatade med historier smälte vi dessa med en tur i trädgården och orangeriet.

Bilder: B