Traditioner

Ut till julgransodlingen i Gärds K för att hugga julgran. Ungarna undrar varför vi inte kan köpa en utanför Willys Hemma. Där är en skog av granar. Jag envisas.

Jag menar vår mysiga granodlare (John Candy yes), grillkåtan, varmkorven, godiset, glöggen, att gå i odlingen snubbla över stubbar, rosiga kinder, bilen full med barr.

Väl där är granodlingen i princip ett kalhygge, de har köpt hem färdighuggna granar, glöggen är ljummen, bonden är mest traggig. Gärds K är murket.

Nu har vi en barrande gran som inte har sugit vatten på 24 timmar. Finns det ett barr kvar julafton ska jag köpa en lott som förmodligen ger miljoner. Sannolikt.

John Candy frågar oss när vi dricker glöggen "jag är nyfiken; varför valde ni denna upplevelsen?"